Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 27.5.2018
 Grattis Ingeborg
11.3.2005 / LF
Stor variation i arrendepriset på åkermark
Inför förändringarnas år 2006 råder en viss oro då det gäller vad som kan anses vara ett skäligt arrende för åkermark. Arrendenivån är på många håll är idag för hög i förhållande till odlingens lönsamhet, anser NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
- Att stödrättigheterna permanent fastställs till den som innehar åkern och anmäler skiftena i stödansökan år 2006, om inget särskilt avtal om saken finns, betyder ingalunda att man nu skall vara beredd att betala skyhöga arrenden för att få mera mark i sin besittning. Införandet av systemet med stödrättigheter förbättrar i sig inte lönsamheten och det kommer nog att frigöras arrendemark även i fortsättningen, isynnerhet som de stora åldersklasserna närmar sig pensionsåldern, säger Westerlund.
Forskare Sami Myyrä vid MTT, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, kom ut med en undersökning om priserna 2003 och 2004 förra året. Priset per hektar åker varierade kraftigt både mellan och inom regionerna. På basen av undersökningen var femtio procent av arrendepriserna mellan 100 och 250 euro per hektar förra året. I medeltal var arrendet 173 euro per hektar och medianen, alltså det mittersta priset, 149 euro per hektar.
På basen av undersökningen verkar det som om de högre priserna gäller framför allt sådana arrendeavtal som ingåtts under de senare åren. Priset hänger även ihop med arrendeavtalets längd. Ju längre avtalet är, desto lägre är hyran. Också skiftets storlek inverkar på arrendepriset. De större skiftena hade ett högre pris. Däremot saknades en positiv korrelation mellan avståndet från odlarens gårdscentrum och arrendepriset.
- Jag rekommenderar att man har grödans täckningsbidrag som grund då man räknar ut ett skäligt arrende, säger Peter Österman vid SLF. På längre sikt bör man även få betalt för fasta kostnader.
Det är naturligt att arrendepriset påverkas av efterfrågan och utbudet.
- Det gäller ändå att hålla huvudet kallt och räkna utgående från vilken gröda man tänker odla, se på arronderingen och avståndet från åkern till gården samt åkerns skick.
- Långvariga arrendekontrakt är att rekommendera, bland annat med tanke på villkoren i miljöstödet och kompensationsbidraget (LFA), framhåller Bjarne Westerlund.
Att arrendera mark har blivit vanligare i Finland. 1990 var femton procent av totalarealen arrendeåkrar, förra året hade procenten stigit till fyrtio.

Annonser
































 © Copyright 2001, Agrolink Ab